En besiktning av en putsad fasad är en grundlig process som syftar till att bedöma fasadens skick, identifiera eventuella skador och risker, samt föreslå lämpliga åtgärder för underhåll eller reparation. Detta är särskilt viktigt eftersom en putsad fasad både skyddar byggnaden mot yttre påverkan och har en estetisk funktion. Här följer en steg-för-steg-beskrivning av hur en sådan besiktning vanligtvis går till.
1. Förberedelser och dokumentation
Innan själva besiktningen börjar, samlar besiktningsmannen in information om byggnaden. Detta kan inkludera byggnadsår, tidigare reparationer, typ av puts och eventuella kända problem. Ritningar och tidigare besiktningsrapporter kan också vara till hjälp. Det är även viktigt att förstå byggnadens historia, eftersom äldre byggnader kan ha speciella förutsättningar och material som kräver särskild hänsyn.
2. Visuell inspektion
Besiktningen inleds med en visuell inspektion av fasaden. Besiktningsmannen går runt byggnaden och noterar skador, missfärgningar, sprickor, blåsor eller andra avvikelser i putsen. Särskild uppmärksamhet riktas mot områden där fukt kan tränga in, som vid fönster, dörrar, hörn och socklar. Det är även viktigt att inspektera övergångar mellan olika material, exempelvis mellan puts och trä, eftersom dessa områden kan vara extra utsatta för skador.
3. Fuktmätning
Fukt är en av de vanligaste orsakerna till skador på putsade fasader. Därför utförs ofta en fuktmätning för att kontrollera om det finns onormal fuktighet i eller bakom putsen. Detta kan göras med hjälp av fuktmätare som mäter fuktinnehållet på ytan eller genom att borra små hål i fasaden för att mäta fukthalten på djupet. Höga fuktnivåer kan indikera problem med dränering, otätheter i tak eller att putsen inte fungerar som avsett.
4. Kontroll av putsskiktets fästning
Besiktningsmannen kontrollerar även hur väl putsen sitter fast mot underlaget. Detta kan göras genom att knacka lätt på putsen med en hammare eller annat verktyg. Ett ihåligt ljud kan indikera att putsen har släppt från underlaget, vilket innebär en risk för framtida skador eller nedfall. Vid behov kan mindre provytor avlägsnas för att inspektera underlaget närmare.
5. Bedömning av sprickor
Sprickor i putsade fasader är vanliga, men alla sprickor är inte lika allvarliga. Besiktningsmannen bedömer sprickornas storlek, placering och riktning. Horisontella sprickor kan indikera problem med sättningar i byggnaden, medan vertikala sprickor ofta orsakas av termiska rörelser eller materialets åldrande. Besiktningsmannen avgör om sprickorna är ytliga och kan lagas lokalt, eller om de kräver mer omfattande reparationer.
6. Utvärdering av fasadens totala skick
Efter den detaljerade undersökningen görs en samlad bedömning av fasadens skick. Detta innefattar en analys av skador, potentiella riskområden och en bedömning av fasadens livslängd. Om skador upptäcks, bedöms om de är akuta eller om de kan åtgärdas i samband med regelbundet underhåll.
7. Rapportering och rekommendationer
Efter besiktningen sammanställs resultaten i en detaljerad rapport. Rapporten beskriver fasadens nuvarande skick, dokumenterar identifierade skador och ger rekommendationer för åtgärder. Detta kan inkludera förslag på reparationer, underhåll eller förbättringar, samt en tidplan för när dessa bör genomföras. Om det finns behov av större ingrepp, kan besiktningsmannen även rekommendera att en specialist inom området anlitas.
8. Uppföljning
I vissa fall kan en uppföljande besiktning vara nödvändig, särskilt om det upptäcks skador som kräver omedelbara åtgärder. Uppföljningen säkerställer att de rekommenderade åtgärderna har genomförts korrekt och att fasaden är i gott skick. Regelbundna besiktningar är en viktig del av underhållet för att säkerställa fasadens långsiktiga hållbarhet och funktion.
Sammanfattningsvis är en besiktning av en putsad fasad en noggrann process som kräver expertkunskap och erfarenhet. Den är avgörande för att bevara byggnadens estetiska och skyddande funktioner, och för att förhindra framtida skador.
